ARTIKEL: YOU ARE WHAT YOU WEAR

Här ovan har jag valt att publicera bilder på människor vars stil jag reagerar på. Hjärnan går igång och jag börjar med en gång att kategorisera in personerna i fack: Hen med kostym är affärsman, hen är moderedaktör, hen är pundare, hen är estet osv. Jag lovar. Vi gör det allihop hela tiden och jag tyckte det var såpass intressant att jag skrev en vetenskaplig artikel om kläder och kommunikation som ett skolarbete. Nu kan ni läsa den här:) 

Kläder – den ordlösa kommunikationen

Vad vi än tar på oss sänder det ut meddelanden om vilka vi är – eller kanske vilka vi inte är. En kritstreckrandig kostym inger mer förtroende än en bankman i en ljusblå onepiece. Och kan man se vem som pluggar vad på universitetet, beroende på klädstil? Kläder är ett identifikationstecken skriver Maja Jacobson i sin forskning om smak, stil och symbolik.

Det är en måndagmorgon i Göteborg. Tvärs över gatan ser jag en proper man komma gående i rask takt med vattenkammat, grått hår, runda Ray Ban-glasögon, en skräddarsydd kostym med en limegrön linneslips, ett par skor i mörkt kalvskinn, samt machettknappar i silver. Av denna mundering att döma, drar jag snabbt slutsatsen att han är en italiensk affärsman  på genomresa. Inte en svensk alltså. Få svenskar skulle ha linneslips i limegrönt och machettknappar i silver på sig en måndagsmorgon, om det inte är en herre från modebranschen förstås. På tre sekunder har jag kategoriserat mannen in i ett heterofack och bestämt etnicitet, ungefärlig ålder, samhällsposition, och kanske även klass. Kläder är ett icke-kommunikationsmedel, som kan ge tydligare signaler än det talade språket. Om de kodas rätt, kan till exempel kläders färger och former tala sitt eget språk. Ett visst plagg kan informera om bärarens kön, ålder, ålder och status, skriver forskaren Maja Jacobson i sin forskningspublikation: Att klä sig – smak, stil och symbolik.

Materialistiskt språk

Kläder fungerar som ett slags materialistiskt språk, med vilket vi både kommunicerar och förstärker sociala roller och kategorier. Kostymen fungerar som en slags uniform, ett identifikationstecken, som skall visa auktorieteten, skriver Maja Jacobson.

Och visst kategoriserar vi andra efter vad de har på sig, kanske mer än vad vi tror ibland. Vilka olika klädstilar förekommer vid ett universitet? Kan man gissa vad studenterna läser, genom att titta på deras kläder? Studenten Maria studerar på filosofiska institutionen på Göteborgs universitet och vittnar om att det går att avläsa och att det är en tydlig stil-uppdelning mellan institutionerna på Göteborgs universitet och som både är uttalad och officiell.

Segregationen mellan institutioner

Det är ett stort universitet så givetvis odlas det olika klädstilar. Den typiska chalmeristen bryr sig inte så mycket om kläder, utan har en ganska ordinär klädstil. Man ser dock direkt om det är någon som pluggar på Handelshögskolan - då vill man signalera att kläderna  är dyra och flotta. Pluggar man på humanisten har man gärna en lite mer estetisk klädstil, och inte sällan har folk varit inne och plockat plagg i någon gammal släktings garderob. Jag tror att många som börjar på universitet omedvetet assimilerar sin klädstil till den som är dominerande på institutionen. Det var en kille på min institution (filosofiska) som jag träffade för några år sedan, och när han var nybliven student hade han gympaskor och t-tröjor. Idag har han kostym, portfölj och små, runda glasögon. Han har verkligen gått in för den intellektuella looken.

Symboler

Maja Jacobson nämner i sin publikation inofficiella symboler som fungerar som igenkänningstecken inom en bestämdgrupp; t ex en feministsymbol eller klädseln hos olika subkulturer.

Det kan ibland vara tecken, som inga andra än gruppmedlemmarna förstår. Det finns också dolda, omedvetna symboler, alltså gruppens kulturmönster. Vad som är ”rätt”, ”fel” och vad som är ”andras”. Inom gruppen kan man oftast inte se detta utan de är lättare att studera för utomstående.

I sin publikation citerar Maja Jacobson den tyske ungdomsforskaren Thomas Ziehe som menar att vi under hela livet omprövar och omformulerar våra utkast till identitet. Att den ökande individualiseringen gör att stilarna får en allt större betydelse och nästan förkroppsligar identitetsframställningen.

Som träffande exempel är det just det som studenten  Maria gör:

Jag gillar att röra mig över stilgränserna. Att emellanåt klä upp mig som en riktig business woman, med kjol, kavaj och snörkängor, för att nästa dag pröva en mer sportig look med färgglada skor, tajts och hoodie, och dagen därpå ta på mig en rutig flanellskjorta, jeans och vandrarkängor för att ge intryck av att komma från skogen. Men som för alla andra är väl också det en strävan efter att vara unik.

Identitet

Stil är de medel med vilka en människa eller grupp gestaltar sin identitet sina idèer och värderingar men kan också vara ett uttryck för tidsandan skriver Maja Jacobson.

Bilder: Här, här och här