Mitt intresse för mode en film från en catwalk på TV med haute couture kläder, jag kanske var 7-8 år gammal. Den känslan var hisnande och jag har dragits till bilder/foton och tidskrifter, där kläder visats mer som konst än som något funktionellt. I tidiga år var det mest modetidningar som höll intresset vid liv men sedan har det växt genom att jag bott i olika länder och jag har sett så mycket människor som uttryckt sig genom sin stil. Speciellt i storstäder.
London är ett bra exempel på mångfald och i större städer samlas ofta en kreativ elit, vilket reflekteras på gatan, där man kan se oerhört färgstarka eller annorluna kreationer. Att se en tavla med konst kan vara inspirerande men att se en människa gå på gatan, med en utvecklad spännande stil, är minst lika häftigt. Det är konst där och då, just nu.
Bakgrund: Min livskarriär kommer nog att kunna indelas i tre delar. 1. Musik 2. Matkonst 3. Text och musik. Jag har alltid hållit på med något kreativt. I unga år var det musik. Jag spelade cello och piano, gick i kör och spelade i orkester. Musikintresset med instrument i fokus, bytte skepnad till dans. Nu håller jag mest på med musik i dansform. Jag har också alltid skrivit, varit intresserad av foto och gillat litteratur.
Jag ville dock inte arbeta med musik men gärna något annat kreativt så när den dagen kom då jag skulle välja gymnasium så valde jag kockskola i Göteborg. Där fick jag verkligen utlopp för en annan form av skapande, nämligen kokkonsten. Jag lagade mat nonstop i tre år och toppade utbildningen med studier i italien på Luigi Carnacina, Bardolino. Jag jobbade på fyra olika restauranger runt om i Lombardia, Le Marche och Sirmione.
Senare fick jag jobb i London, också i restaurangbranchen, den här gången som internship på RAFclub. Sedan blev det volontärjobb i Brasilien och ännu ett restaurangjobb i Stavanger, Norge. Någonstans på vägen tappade jag nog glöden för det som skulle vara ett kreativt yrke. Det var slitigt, sena kvällar, ofta dålig lön, långa arbetspass osv. Jag försvann som individ i den livsstilen. För att kunna lyckas som kock och få inflytande måste man sticka ut, och det genom tävlingar, att jobba på prestigefyllda restauranger, ha en matblogg, helst jobba mycket utomlands på kända krogar, vara med i TV, vinna årets kock och framförallt, stå många och långa timmar framför spisen och exprimentera. Jag var nog aldrig riktigt beredd att kämpa så mycket för att bli kock. Jag minns att jag många gånger, när jag presenterade en ny meny eller liknande, bara längtade efter att läsa en bok eller hoppa på en riktigt akademisk utbildning.
I stavanger startade jag min blogg för att på något sätt ha ett forum där jag fick utlopp för att skriva, ta bilder, redigera och bestämma ett innehåll. Att skriva hur man vill, när man vill, vad man vill och om vad som helst och få respons för det, är något av det roligaste jag gjort i min kreativa resa. Jag har hittat likasinnade från hela världen som också älskar de de gör, nämligen att blgga. Jag ser det som mitt eget virtuella livsstilsmagasin som jag bestämmer innehållet i. Bloggen är modeinriktad för jag tycker att det är det roligaste att skriva om och det finns alltid nya vinklar, nya stilar och nya trender att dokumentera.
Materialet man hittar för en modeblogg där ute på nätet är också enormt. Man hittar hela tiden nya stilar osv. Bloggare kallar sig ofta redaktörer och det är precis det vi är. Just nu känner jag att jag har hittat ett element och ett forum där jag vill vara kvar att kämpa. Ett forum vi kan kalla för kommunikation, journalism, sociala medier och PR. Jag tror att bloggen har hjälpt till lite på vägen att få mig att inse det. Så det är en intressant resa jag har som haft olika skepnader – musik i många år, mat i lika många år och nu kommunikation. För att fortsätta denna resa har jag tagit ett avstamp i Göteborg, för att läsa in en kurs jag behöver för drömutbildningen som börjar till hösten.
