NY FAVORITGENRE: HIP HOP
När jag vill glömma allt vad blogg, twitter, skola, tumblr och ANGIFACE heter, så slår jag ibland på TV4:as uberamerikanska X-factor, som tydligen slår alla budgetrekord vad gäller påkostad produktion. Resultatet blir kommersiell underhållning, och jag sugs in i programmet redan efter ett par minuter, och sitter och spänner mig inför analkandes utröstningenar. Och den största överraskningen som X-Factor för med sig, är att programmet har öppnat upp mina ögon för svensk super hip-hop. Malcolm Brandins tuffa historia om kriminalitet och ett liv i förortens Bredäng är engagerande, och hans uppträdande ger gåshud. Han är så autentisk, och genomärlig i sitt artisteri. De andra sångfåglarna är styrda med järnhand av jurumedlemmar som letar efter nästa, stora kassako som skall ge den stora massan vad den vill ha - och klirr i kassan förstås. Detta reflekteras väldigt tydligt i artisternas koreografi, låtval och styling. Malcolm däremot, han kommer in i enkla chinos, med sina egna texter, och med sin alldeles unika historia - och han kompromissar inte med någon. Det blir dunderbra TV när jag ser en ny hip-hop stjärna födas, utan att jurumedlemmar försöker pimpa bort personlighet och edge.
No comments:
Post a Comment