Det här kortet är när jag är 1 år gammal, och fortfarande bodde i Värmland. Nu har jag flyttat tillbaka, och det kanske är någon omedveten "hemma-känsla" som gör sig gällande, och det kanske är därför som jag trivs?
Mina vänner! I två månader har jag nu bott i Karlstad och jag har landat i en stad som är mild och mjuk, och som ramar in mitt liv och mina rutiner i en fin trygghet. Det känns som att jag har bott här i minst ett år, för agendan är full och saker händer hela tiden, både socialt och professionellt. Jag är så tacksam för det, för tro mig, det har inte alltid känts så här på min livsresa. Nu när jag äntligen tar mitt liv och min livsriktning på 100% allvar, då märker jag att människor tar mig på 100% allvar. Det föder självrespekt som i sin tur föder värdighet. Tack, tack, tack alla ni här i Värmland (faster Inger, Elisabeth, Frida, husvärdar, Kerstin, Sophie, Jonas, Anna, klasskamrater, gruppmedlemmar, släktingar, bekanta...jaa) för att ni finns och har en del i mitt liv.
Jag var ute på galej i onsdags så därför kändes det skönt att tanka energi i min egen space igår. Vad gjorde jag då, fredagen den 26:e Oktober? Jo, jag tände rökelser, gjorde ansiktsbehandling och så hade jag en riktig TV-kväll. Alex Schulman i Schulman Show roar mig något alldeles oerhört. Har just upptäckt hans makalöst underhållande (inte så politiskt korrekta) show, och visst, jag är sist som vanligt, men tur att alla hans klipp finns på Aftonbladet. Sen kollade jag på X-Factor för att se vad Malcolm Brandin skulle leverera och mitt hjärta slog ännu en gång några extra slag när han rappade med sin Bredängstyle. Jag drack ett glas selvarossa, åt klementiner och chattade samtidigt med tre vänner från Göteborg. Fin fredag! Nu skall jag åka på en Second Hand-tur med Inger för att se om jag hittar något fynd till garderoben, och sedan är det dags att göra reportage om stilikonen Ingmarie för NWT. Kvällen toppas med myskväll hos Elisabeth. Adios!
No comments:
Post a Comment