Mar 7, 2012

ANGIFACE LIFESTORY: JUST NU

ONSDAG, och det är bra tider. Denna vår känns lovande ändå. Varför:

Jobb
* Jag har kommit på vad jag vill, vilken riktning jag vill gå och, ok, det tog 24 år att komma fram till det, men det var det värt, för nu kommer fortsättningen bli så bra. Jag har provat på EN HEL DEL. Socialt arbete, jobb i svenska kyrkan, kockjobb, hovmästarjobb, jobb på hotel, jobb inom vården och försäljning. Innan har jag också funderat på att bli psykolog, antropolog, sociolog, kock eller inredningsarkitekt, men nu känns det mer och mer självklart att satsa på PR, masskommunikation, sociala medier och journalistik. Detta har vuxit inom mig under parallelt med bloggen. En del i den här processen har varit att ta reda på, i vilket forum och i vilket sammanhang, jag känner att jag vill stanna kvar och kämpa i, och det har jag nu gjort.

Hälsa
* Jag mår bra fysiskt (Tack och lov), och jag är tacksam för det. Jag kan springa lidingöloppet, lära mig dansa bugg, bli zumbainstruktör och bestiga ett berg - OM JAG VILL, i nuläget. Självförtroendet finns till vilken fysisk aktivitet som helst, om jag skulle vilja.

Lovelife
* Jag är singel, men jag tror att om jag satsar på mina drömmar, så kommer kärleken hitta mig. ”Sök inte kärleken, väck den inte förrän den själv vill, gå dina drömmars stig och kärleken ska gå dig till mötes”, är den parollen jag vill leva efter nu.

Vänner
* Jag har underbara vänner/relationer runt mig som är en otrolig boost i mitt dagliga liv. Visst, relationer är utmaningar också, men det positiva väger ändå alltid upp. Efter att ha bott i Stockholm, utan ett starkt nätverk, fick jag bittert erfara att det en stor utmaning att bygga upp ett socialt liv i huvudstaden. I Göteborg har jag väldigt mycket gamla vänner och bekanta, sen skoltiden och gamla arbetsplatser, plus att familjen är här. Dagligen får jag mejl, tweets, sms eller samtal från någon av mina vänner runt om i landet/världen. Jag träffar också vänner och hör av vänner, mer ofta än någonsin, vilket jag mår bra av.

Life in general
* Jag tror faktiskt att jag blir mer harmonisk med åldern också. När jag var 20, var mitt sinne HELT upp och ned. Jag hade gjort, och gjorde helt tokiga, ologiska saker, jag kastades hit och dit mellan olika intressen, utan en röd tråd någonstans. Jag sönderanalyserade mig med en kurs psykologi på GU och hade ingen aning om vilken väg jag skulle gå. Fördelen med allt grubblande från den tiden, är att jag ändå kom fram till vad jag mår bra av i det stora hela. Oki, STOP. Skulle kunna reflektera på, 4ever, men nu skall jag dra iväg och jobba. Ha en fin dag/A

No comments:

Post a Comment