Här ovan har jag valt att publicera bilder på människor vars stil jag reagerar på. Hjärnan går igång och jag börjar med en gång att kategorisera in personerna i fack: Hen med kostym är affärsman, hen är moderedaktör, hen är pundare, hen är estet osv. Jag lovar. Vi gör det allihop hela tiden och jag tyckte det var såpass intressant att jag skrev en vetenskaplig artikel om kläder och kommunikation som ett skolarbete. Nu kan ni läsa den här:)
Kläder – den
ordlösa kommunikationen
Vad vi än tar på oss sänder det ut meddelanden om vilka
vi är – eller kanske vilka vi inte är. En kritstreckrandig kostym inger mer
förtroende än en bankman i en ljusblå onepiece. Och kan man se vem som pluggar
vad på universitetet, beroende på klädstil? Kläder är ett identifikationstecken
skriver Maja Jacobson i sin forskning om smak, stil och symbolik.
Det är en måndagmorgon i Göteborg.
Tvärs över gatan ser jag en proper man komma gående i rask takt med
vattenkammat, grått hår, runda Ray Ban-glasögon, en skräddarsydd kostym med en
limegrön linneslips, ett par skor i mörkt kalvskinn, samt machettknappar i
silver. Av denna mundering att döma, drar jag snabbt slutsatsen att han är en
italiensk affärsman på genomresa. Inte
en svensk alltså. Få svenskar skulle ha linneslips i limegrönt och
machettknappar i silver på sig en måndagsmorgon, om det inte är en herre från
modebranschen förstås. På tre sekunder har jag kategoriserat mannen in i ett
heterofack och bestämt etnicitet, ungefärlig ålder, samhällsposition, och
kanske även klass. Kläder är ett icke-kommunikationsmedel, som kan ge tydligare
signaler än det talade språket. Om de kodas rätt, kan till exempel kläders
färger och former tala sitt eget språk. Ett visst plagg kan informera om
bärarens kön, ålder, ålder och status, skriver forskaren Maja Jacobson i sin
forskningspublikation: Att klä sig –
smak, stil och symbolik.
Materialistiskt språk
Kläder fungerar som ett slags
materialistiskt språk, med vilket vi både kommunicerar och förstärker sociala
roller och kategorier. Kostymen fungerar som en slags uniform, ett
identifikationstecken, som skall visa auktorieteten, skriver Maja Jacobson.
Och visst kategoriserar vi andra
efter vad de har på sig, kanske mer än vad vi tror ibland. Vilka olika
klädstilar förekommer vid ett universitet? Kan man gissa vad studenterna läser,
genom att titta på deras kläder? Studenten Maria studerar på filosofiska institutionen
på Göteborgs universitet och vittnar om att det går att avläsa och att det är
en tydlig stil-uppdelning mellan institutionerna på Göteborgs universitet och
som både är uttalad och officiell.
Segregationen mellan institutioner
Det är ett stort universitet så givetvis odlas det olika
klädstilar. Den typiska chalmeristen bryr sig inte så mycket om kläder, utan
har en ganska ordinär klädstil. Man ser dock direkt om det är någon som pluggar
på Handelshögskolan - då vill man signalera att kläderna är dyra och flotta. Pluggar man på humanisten
har man gärna en lite mer estetisk klädstil, och inte sällan har folk varit
inne och plockat plagg i någon gammal släktings garderob. Jag tror att många
som börjar på universitet omedvetet assimilerar sin klädstil till den som är dominerande
på institutionen. Det var en kille på min institution (filosofiska) som jag
träffade för några år sedan, och när han var nybliven student hade han
gympaskor och t-tröjor. Idag har han kostym, portfölj och små, runda glasögon.
Han har verkligen gått in för den intellektuella looken.
Symboler
Maja Jacobson nämner i sin
publikation inofficiella symboler som fungerar som igenkänningstecken inom en
bestämdgrupp; t ex en feministsymbol eller klädseln hos olika subkulturer.
Det kan ibland vara tecken, som inga
andra än gruppmedlemmarna förstår. Det finns också dolda, omedvetna symboler,
alltså gruppens kulturmönster. Vad som är ”rätt”, ”fel” och vad som är
”andras”. Inom gruppen kan man oftast inte se detta utan de är lättare att
studera för utomstående.
I sin publikation citerar Maja Jacobson den tyske
ungdomsforskaren Thomas Ziehe som menar att vi under hela livet omprövar och
omformulerar våra utkast till identitet. Att den ökande individualiseringen gör
att stilarna får en allt större betydelse och nästan förkroppsligar
identitetsframställningen.
Som träffande exempel är det just det som studenten Maria gör:
Jag gillar att röra mig över stilgränserna. Att emellanåt
klä upp mig som en riktig business woman, med kjol, kavaj och snörkängor, för
att nästa dag pröva en mer sportig look med färgglada skor, tajts och hoodie,
och dagen därpå ta på mig en rutig flanellskjorta, jeans och vandrarkängor för
att ge intryck av att komma från skogen. Men som för alla andra är väl också
det en strävan efter att vara unik.
Identitet
Stil är de medel med vilka en människa eller grupp
gestaltar sin identitet sina idèer och värderingar men kan också vara ett
uttryck för tidsandan skriver Maja Jacobson.