ATT ÅKA HEM

Ursäkta den förfärligt dåliga uppdateringen på min blogg de senaste dagarna men det har varit en del att stå i. Seminarium, möten, en minitenta idag och så nya blogginlägg till en ny kund som jag har fått. Men nu mina vänner packar jag väskan (som ni ser på bilden) för att åka ner till västkusten i en vecka. Skall besöka päronen, hänga med syrran, ha födelsedagsmiddag, jobba med texter och gå promenader. Hälsa på min barndomsväninna Emelie och hennes familj, träffa Maggan...jaaa det blir härligt. Det är i Göteborg jag ändå känner mig som mest hemma, och någonting inom mig drar alltid dit. I havsstaden hade jag mina första förälskelser, min härliga gymnasietid och mitt första sommarjobb. Tre mil norr om Göteborg, i Kode, gick jag sex år i grundskola och där har jag mina starkaste minnen. De första vänskapsrelationerna och tonårstiden sätter oerhört djupa spår. Just Kode (ok, hatar namnet men platsen är fin) är inramat av vida slätter och havet är bara några kilometer från huset. När jag känner doften av tång och ser det stora blå känner jag mig hemma. Västkusten, here I come!